Hur ofta brukar du dagdrömma? Aldrig har det nog funnits så lite utrymme för denna ”syssla” som nu, men det är någonting underskattat, att dagdrömma. Att planlöst och kravlöst vandra omkring i sitt inre utan att värdera vad som kommer i ens väg, bara gå och gå i långa associationskedjor. Det är som att gå i fjällen utan kompass eller att gå i skogen utan karta – går man inte för långt och inte för fort så kan det vara ganska trevligt.
Varför har ordet dagdrömmeri en lite löjeväckande klang? Kanske för att det har något verklighetsfrånvänt i sig, som att man inte bryr sig om verkligheten och hellre stannar i drömmen. Att dagdrömma någon gång om dagen kan väl inte vara helt fel..? Det är då bra mycket lättare än att meditera!
Minns du när du senast dagdrömde?